Arbetarhyddorna i de thebanska bergen (WHTM (Workmen’s Huts in the Theban Mountains)) projektet utgör en del av forskningsprojektet Människor och miljö. En mångdisciplinär studie av människors agerande, boningskonstruktioner samt det sociala och rituella rummet i Egypten 1550-1069 f.Kr. med speciellt fokus på Station de Repos -området (People and Environment. A multidisciplinary study on human agency, housing constructions, and social and ritual space in Egypt 1550-1069 BC with special focus on the Station de Repos area.
Projektet är femårigt och utförs under perioden 1.8.2008–31.7.2013 under ledning av Dr. Jaana Toivari-Viitala. Det finansieras av Finlands Akademi och förverkligas delvis genom fältarbete i Egypten, delvis genom efter- och forskningsarbete vid Helsingfors universitet. Samarbetsparter är Egyptologiska Sällskapet i Finland, The Supreme Council of Antiquities (SCA) i Egypten, Basels universitet i Schweiz samt Náprstek Museum i den Tjeckiska republiken.
Projektets huvudmål är följande:
1. Konservering, konsolidering samt dokumentering av Station de Repos -området på Thebes västbank i Luxor, som utgör en del av UNESCO:s “Det forna Thebe med dess nekropoler i Egypten” världsarv (= delprojektet Workmen’s Huts in The Theban Mountains (WHTM)).
2. Utförandet av mångdisciplinär och fördjupande forskning i de fornegyptiska kungliga gravbyggarnas boendeformer, byggnadstyper och -funktioner, stignätverks placering, mobilitet och diverse mänskig växelverkan med omgivningen och landskapet som en del av människornas liv, upplevelser, agerande, sociala taxonomier och den generella världsbilden i det forna Egypten under Nya riket (1550–1069 f.Kr.) med speciellt fokus på Station de Repos området på Luxors västbank.
3. Att erbjuda en högklassig forskningsmiljö för unga finländska egyptologidoktorander.
4. Att fortsätta det finländska deltagandet i arbetet för bevarande av UNESCO specificerade världsarv.
5. Att informera om forskningens framskridande och resultat genom fortgående rapportering såväl i nationella som internationella medier riktade både till den vetenskapliga och den allmänna publiken.
I och med den konstant stigande grundvattensnivån, miljöföroreningen och skador orsakade av den ständigt ökande turismen har Egyptens fornminnesförvaltning (The Supreme Council of Antiquities (SCA)) utfärdat en appell där den internationella vetenskapliga gemenskapen ombeds ta del av arbetet att konservera, konsolidera och dokumentera hotade områden och monument som utgör en del av vårt gemensamma kulturarv. Ett av dessa områden är Station de Repos i bergssluttningen invid Konungarnas dal i det forna Thebe. Det hotas att förgås för all tid utan att ha blivit ordentligt dokumenterat. Området består av kluster av arbetarhyddor från dynastierna 19–20 (1295–1069 f.Kr.) som tillhört de kungliga gravbyggarna, vars permanenta bosättning fanns i byn Deir el-Medina i den intill liggande dalen.
Projektet har som sitt ändamål att dokumentera, konservera och konsolidera hyddruinerna enligt direktiv givna av Egyptens fornminnesförvaltning. Som fältarbetschef fungerar Fil. lic. Elina Paulin-Grothe, fältarbetschef även för Basels universitets MISR-excavation project (1998- ) i Konungarnas dal. Under fältarbetet skolas finländska egyptologistuderande i professionellt egyptologiskt utgrävningsrbete. Projektet omfattar därutöver Helsingfors universitets egyptologidoktoranders forskningsarbeten.
Nya fynd och noggrann dokumentering av området bidrar till vårt omfattande och mångsidiga Deir el-Medina källmaterial och kan således öppna väsentliga nya vyer och utgångspunkter för kommande mångvetenskaplig och mångfacetterad forskning.
Nyckelord: Deir el-Medina, Egypten, fornegyptiska arbetshyddor, fornegyptiska kungliga gravbyggare, fornegyptisk arkitektur, fornegyptisk historia, fornegyptisk konst, fornegyptisk kultur, historia, samhälle
Text: Jaana Toivari-Viitala